Dvärgpinscher

Den här rasen är liten, men klarar av att jobba med det mesta. Som synes av bildmaterialet funkar den utmärkt att jobba med viltspår.

Arbetsuppgifter förr:
Från början var pinscher och schnauzer en och samma hundras, en rejäl, orädd gårdshund. Hundarna arbetade som stall- och gårdsvaktare.
De användes också som följehundar till hästskjutsar, vilka också skulle vaktas.
Rasen pinscher fick sitt namn efter "pinch" som betyder "nypa", "klämma" vilket syftar på hundarnas sätt att fånga och hålla fast råttorna med tassarna.
Dvärghundsvarianten var en mycket omtyckt damhund.
I det medeltida Tyskland ville kvinnorna ha en liten hund inomhus som vaktade och höll råttorna borta.

Arbetsuppgifter idag:
Närheten till familjen är viktig.
Rasen är smidig, uthållig och behöver få arbeta med något där både nos och kropp engageras.
Till exempel: spår, sök, agility och flyball

Temperament:
Rasen är muskulös, uppmärksam och reaktionsnabb.
En pigg ras som älskar sin familj och har lätt att koppla av när den är trygg.
Vanligen är rasen vänligt inställd till sin omgivning.
Rasen har en del skärpa och många har en stor kroppszon (individualavstånd).

Självständig:
Rasen är självständig och ganska envis.
Har samtidigt en stor flockkänsla. Den vill gärna vara nära sin ägare.

Samarbetsvillig:
Rasen är snabb och lättlärd och vill, som de flesta andra raser ha variation i aktiviteterna.
Använd inga tuffa tag för då blir rasen lätt stött och visar "kan själv".

Förhållande till människor:
Vanligen är rasen vänligt inställd till sin omgivning. Intresset för främlingar är oft litet och rasen kan upplevas som reserverad.
Många individer har stor kroppszon (individualavstånd).

Förhållande till hundar:
Rasen behöver få umgås med många olika hundar utanför familjen för att inte bli alltför vaksamma och skälliga.
Rasen kan visa en viss tendens till aggressivitet mot främmande hundar.

Bita:
Rasen har lätt för att "nypa". Är avlad till att "nypa", "klämma" sitt byte.

Benägenhet till skall:
Larmar med ett högljutt skall

Leksätt:
Jaktlekar

Vaktintresse:
Stort

Apporteringsförmåga:
Liten

Förhållande till vatten:
Litet

Motionsbehov:
Rasen är en hund med mycket energi som den behöver få utlopp för. Rasen uppskattar långpromenader i skog och mark.

Arbetsbehov:
Alla sorters nosarbete i form av sök eller spår tycker rasen om.
Avancerad lydnadsträning är kanske inte vad som tilltalar en så envis hund, men gärna agility och flyball där den får använda sin viga och spänstiga kropp.

Sjukdomar:
Rasen anses frisk, men patellaröntgen och ögonlysning rekomenderas på föräldradjuren. Då de är ärftliga problem.
På unga hundar är det vanligt att öronsnibben slås sönder vid kyla och väta med blödning som följd.

Träningsråd!

Valp/unghund:

Börja tidigt med ensamhetsträning korta stunder.
Hanteringsövningar tidigt.
Speciellt kloklippning ska påbörjas tidigt.
Eftersom rasen är ganska envis och självständig behöver all träning påbörjas tidigt.
Klara, tydliga och konsekventa regler är ett måste eftersom det finns en del skärpa hos vissa individer.
Antijaktträning.
Bygga upp självförtroende och trygghet.

Vuxen:
Fortsatt konsekventa och tydliga regler och rutiner.
Fortsatt ensamhetsträning.
Bör inte lämnas allt för mycket själv.
Få utlopp för sin energi genom aktivering.
Antijaktträning.
Få arbeta med sin nos, t ex spår eller sökarbete.
Vill ha variation i sin träning.
Att tänka på!
Har en viss skärpa och många individer har en stor kroppszon (individualavstånd).
Börja med ensamhetsträning tidigt, korta stunder.
Okynnesskällandet som rasen har hänger samman med ett gårds- och vaktförflutet, måste dämpas och gränser för vad som är tilllåtet måste hunden få reda på som valp.
Tänderna måste skötas.
De flesta dvärgpinschrar får lätt tandsten.

Mia Helgesson

Dvärgpinscherklubben.